Vi bjuder in aktuella gäster som delar med sig av sin spetskompetens inom det naturvetenskapliga området. Nikita Zeiloth, Sarah Folcker och Palle Liljebäck håller i trådarna, inspirerar och bjuder på sig själva. På 20 minuter blir du lite klokare och lär dig något du inte visste innan. Önskar du att komma i kontakt med Naturvetarpodden? mejla redaktion@naturvetarna.se
Med pandemin i färskt minne höll världen andan när ett till en början okänt virus slog till mot ett kryssningsfartyg i maj 2026. Mycket talar för att vi kan räkna med fler virusutbrott framöver, bland annat i spåren av klimatförändringar. Därför är det viktigt att genom övervakning ha koll på utvecklingen, särskilt som det ännu saknas både vaccin och specifika läkemedel mot hantavirus.
Det finns gott om myter om mat. En sådan är att kolhydrater gör oss tjocka och att man ska undvika gluten. Det gäller för dem som har den autoimmuna sjukdomen celiaki – glutenintolerans. För friska kan ett glutenfritt liv snarare innebära att man missar fullkornets viktiga näringsämnen och andra hälsofördelar. Hon förklarar också varför blodsockret ska stiga när vi äter, och hur man undviker de värsta topparna och dalarna genom rätt mat vid rätt tillfälle.
Tänk om alla talanger som i dag utvecklar vapen lade sin kraft på att lösa klimatkrisen och andra miljöproblem. Det bygger på att världens ledare hittar sätt att samarbeta och vänder mänskliga misstag och dumhet till innovation och utveckling. Enligt gästprofessorn Stefan Engeseth krävs det att läget förvärras innan det samarbetet blir möjligt. Pandemin visade att världen faktiskt kan enas för att lösa en gemensam kris.
Vad var det som gjorde att ebola fick så starkt fäste? Och hur stoppar man ett virus utan vaccin? Läkaren och forskaren i globala infektioner Caroline Rönnberg vid Folkhälsomyndigheten reder ut smittkedjorna, WHO:s avgörande roll – och varför fladdermöss pekas ut som en möjlig källa. Men tiden är knapp – smittan fortsätter att spridas och dödligheten är hög.
Våtmarker löser flera miljöproblem på en gång. Men ingen våtmark är den andra lik. Någon är specialiserad på att fånga in koldioxid, medan en annan bromsar upp vattnet i landskapet och minskar översvämningar eller övergödning. Våtmarken kan också leverera vatten till jordbruket vid torka. Ett tips är att anlägga rätt våtmark på rätt plats. Det går inte att satsa på fisk och grodor samtidigt, utan man får välja vilken biologisk mångfald man vill ha. Detta då fisken äter grodyngel med god aptit.
Nu är det ett gyllene tillfälle att göra oss fria från fossila bränslen. För varje gång det skakar i Mellanöstern märker vi det direkt - inte bara på priset vid pump, utan även kostnaderna för mat, kläder och annat som bygger på fossil energi. Vår gäst hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann menar att den gröna omställningen inte bara är nödvändig. Den kan också vara lätt, lustfylld och lönsam. Det är Sverige ett bevis för som har lyckats förena hög tillväxt med att ligga i världstopp för förnybar energi.
Stanna upp och känn in platsen innan du sätter spaden i jorden. Även om växtzonen är en femma kan mikroklimatet på en skyddad plats gå ner till en tvåa. I det ligger att bygga gröna rum med buskar och träd, menar den prisbelönta trädgårdsboksförfattaren. Hitta din ambitionsnivå och låt ängen bjuda på överraskningar med frön som vinden har fört in. Fjärilar och humlor gör trädgården till en sinnlig upplevelse - ett ankare i en orolig värld, långt från samtidens utspel och nycker.
Nya rön visar att arvet spelar större roll för hur länge vi lever än man tidigare trott. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och lita till genetiken, som skiljer sig åt mellan individer. Det är minst lika viktigt som tidigare att äta hälsosamt, som att välja olivolja och rapsolja i stället för mättade fetter från komjölk och ister. Det menar Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska institutet, som varnar för de nya kostråden från USA.
I alla tider har människan tagit hem växter från andra länder, medan andra har hittat hit via sjöfart och andra handelsvägar. Göran Greider har en kluven känsla till invasiva växter. Han är imponerad över deras förmåga att ta för sig och konkurrera ut allt annat i sin väg. Samtidigt inser han att de hotar fjärilarna på sommarängen och jordbrukets förmåga att producera mat. Han landar ändå i att invasiva växter ska bekämpas.
Inte sedan mätningarna startade på 1860-talet har det varit så få kor i Sverige. Torkan 2018 sätter fortfarande spår då låga skördar gjorde att många kor gick till slakt. Ovanpå det kom pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och inflation. Det sammantaget har orsakat brist på nötkött och högre priser i hela Europa. En vändning är på gång men den lär dröja några år, enligt Isabel Moretti, vd på Svenskt kött. Allt fler väljer det blågula köttet i butik, främst av beredskapsskäl vid sidan av hållbarhet och god djuromsorg.
Alla har vi någon gång gått i fällan och lockats av ytlig charm. Att gå på magkänslan i valet av en partner leder ofta fel. Det är så mycket annat som måste stämma för att en relation ska bli hållbar och lycklig. Den disputerade fysiologen Amanda Gonzales Bengtsson har använt sig av vetenskapliga studier för att hitta rätt i dejtingdjungeln. Det handlar bland annat om att den man träffar är emotionellt stabil och kan hantera sitt eget liv.
Litium har seglat upp som den nya oljan när världen ska ställa om till förnybar energi. Vi klarar oss inte utan den sällsynta råvaran som finns i våra batterier och elektronik. Kina går i täten och producerar batterier billigare än i andra länder, bland annat tack vare statliga subventioner. Europa satsar nu på att bli mer självförsörjande i hela batterikedjan, där Sverige ligger i världstoppen när det kommer till batteriforskning.
USA har länge varit en ledande forskningsnation och en magnet för världens forskare. Så inte undra på att amerikanska universitet har flest Nobelpris. Men den positionen utmanas nu, enligt Martin Bergö, professor i molekylär medicin och prorektor på Karolinska institutet. Forskningens frihet inskränks när ord som klimat, mångfald och inkludering ifrågasätts eller sållas bort i vissa ansökningar om forskningsmedel. Nu ser vi att forskare därifrån söker sig till Sverige och andra länder.
Lagom till jul handlas ansjovisen till fantasipriser på olika auktionssajter. Är det en verklig brist eller bara ett sätt att öka intresset för skarpsillen som behöver lagras ett år innan den blir en delikatess på julbordet? Vill du äta ansjovis, inlagd sill och lax med gott samvete är WWF Fiskguiden en vägledning. Ålen är akut hotad och har inget på julbordet att göra, enligt WWF:s fiskeexpert Inger Melander.
Desinformation är en av de största utmaningarna som vetenskapen står inför. Redan nu anpassar folk sina beteenden utifrån falska påståenden i sociala medier och på andra plattformar. Det handlar om allt från mat till alternativ medicin och vacciner, där beprövade läkemedel väljs bort med stora risker för folkhälsan. Martin Bergö, prorektor och forskare på Karolinska institutet, menar att naturvetare måste vara aktiva på de plattformarna och lägga fram fakta på bordet. ”Vi ska säga vad vi vet, och vad vi inte vet”, som han uttrycker det.
GMO är en vattendelare: antingen så älskar man tekniken, eller så hatar man den. Så länge vi har ett fastlåst läge i Europa kommer andra länder i världen utveckla grödor som är både mer miljövänliga och ger högre skördar. Motståndet mot att använda genmodifierade grödor i Europa kan ha sin källa i att de förknippas med industrijordbruket och att odlarna skulle hamna i händerna hos några få stora bioteknikbolag. Däremot är GM-grödor inte farliga, enligt SLU-forskaren Jens Sundström.
Mer fullkorn, baljväxter, frukt och grönt, och mindre socker och rött kött är framtidens melodi. I alla fall om vi vill ha en god hälsa och värna miljö och klimat. Det visar en internationell studie där forskare från olika discipliner har slagit sina kloka huvuden ihop. Det handlar om att leva inom de plantera gränserna. För att komma dit behövs det politiska styrmedel som att sänka priset på hälsosam mat och höja på mat som kan göra oss och planeten sjuka.
Vi vill så gärna hitta positiva saker med alkohol, men de finns inte, enligt komikern och vetenskapsjournalisten Karin Adelsköld. Hon är i dag en stolt nykter alkoholist, som är öppen med sitt tidigare missbruk. Alkohol ger konstgjorda dopaminkickar som bara alkoholen kan leverera. Men det är möjligt att bryta beroendet och få kroppen att producera eget dopamin på naturlig väg.
Över hela jordklotet finns de. Mikroplaster hittar man i allt från de djupaste haven och sedimenten till de högsta bergstopparna. Det oroar forskarna. Forskning visar att mikroplaster, både i sig själva och i kombination med miljögifter som PFAS och läkemedelsrester, är toxiska på olika sätt för människa. I miljön kan de orsaka skador hos fiskar, fåglar och djur med falsk mättnadskänsla, liksom försämrad tillväxt och beteendeförändringar. Foto: Johan Wingborg
Att skrattet kan vara förlösande kan de flesta känna igen sig i. Men det gör oss också mer kreativa och effektiva på jobbet, enligt komikern och vetenskapsjournalisten Karin Adelsköld. Att öppna en presentation med något som får publiken att skratta gör att den lyssnar bättre och i högre grad tar till sig budskapet. Paradoxalt nog uppfattas man också som mer seriös om man använder humorn som ett verktyg i kommunikationen. En tumregel är att aldrig skämta på någon annans bekostnad.
