Gå vilse och hitta hem

Ingenting började med dig. Du är en del i en släkt, en släkt som förgrenar sig åt så många håll. En släkt som bär på så många minnen, trauman, bortträngda minnen men också förmågor, kärlek och samhörighet bortom allt det blockerade. I din kropp lagras det som tidigare generationer inte kunnat hantera. Det finns där som kroppens minnen av vad som är för svårt att uppleva, i synnerhet när man befinner sig i en farlig situation. Det här är ett avsnitt om hur trauma kan gå genom generationer och hur det kan gå till när man börjar läka och befria det material som legat blockerat. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Ibland kan svåra och smärtsamma situationer leva kvar i nervsystemet och ge oss ångest fastän allt egentligen är bra i nuet. Hur man kan hjälpa sig själv i sådana lägen, pratar jag om i dagens avsnitt. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

När man arbetar med sig själv och sina mönster, kan man komma till ett läge där det tar stopp. Man kommer inte längre genom att arbeta med sin egen historia, men något är ändå så påtagligt där i ens system. Det kommer som en stress, spänningar i kroppen, ångest, depression eller något annat som liksom ber om att få bli sett och mottaget. Då kan det vara frågan om intergenerationellt eller tranegenerationellt trauma. Trauma som gått genom generationer och i just dig ber om att få bli sett, upplevt och förlöst. Allt som känns i dig, handlar inte om just dig. Det är oerhört fascinerande att vara med och förllösa släkttrauma. Vi är en del i en hehet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

I en relation där anknytningsmönster är triggade, finns ofta medvetna eller omedvetna förhoppningar om att få något man längtar efter. Något viktigt, något man alltid saknat, något som man verkligen behöver. Relationen inleds inte sällan med att man upplever sig få detta och även med en ambition om att kunna ge den andre just det den alltid saknat. Här är det lätt att gå vilse. Kan man lita på sitt eget omdöme när man märker hur man går in i samma mönster igen och igen? Hur tar man det där inom på allvar, det som är så viktigt att det driver en till samma typ av relationer/samma relation igen och igen, utan att gå vilse i samma loopar? Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Han du lärt dig att den vars behov är starkast, går först? Att den som kan vara den större personen med fördel avstår från sina behov och hjälper den andre? Har du lärt dig bli trygg och säkra anknytningen genom att avstå ditt eget för att du vet att du kan det, i hopp om att det blir plats för ditt sedan? I så fall kan det här vara ett avsnitt för dig då det handlar om hur bådas behov kan få plats samtidigt, att man inte måste kunna möta varandras behov och hur man kan skapa en ny form av trygghet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Att förklara och förklara sig; den första leder till en djupare kontakt och det andra dränerar på energi och är synnerligen tungrott. Att få syn på skillnaden var värdefullt i alla fall för mig! Välkommen att lyssna. Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Att vara förälder när man själv växt upp med otrygga anknytningsmönster, gör en ofta angelägen om att ge sina barn den trygghet man själv saknat. Men hur gör man? I det här avsnittet delar jag några saker som verkligen har hjälpt mig. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Man kan tro att det är bra det där att vara en bra person, en vuxen, mogen och klok människa. Visst finns det fördelar med det, men med åren har jag kommit att istället allt mer intressera mig för det som finns bakom. Vad händer om jag avstår från att vara den där "bra" personen som jag kan vara? Om jag låter bli att vara det större personen, låter bli att ta ansvar för hur samtalet blir, låter bli att se, spegla och bekräfta den andre. Om jag låter bli att göra det jag blivit så bra på med åren, vad händer då? Försvarsmekanismer är spännande. Överlevnadsstrategier. Ofta tar vi något vi redan är bra på och använder det när vi känner oss otrygga. För någon innebär det att uppbåda styrka, klokhet och handlingskraft, för någon annan innebär det att flytta hela sitt fokus till den andre, se, spegla och gå in i anpassning. Någon kanske går in i en ännu större självständighet och oberoende medan någon annan blir följsam och lojal. Inget av detta är fel eller falskt, det kan rentav vara ett mycket bra sätt att ta sig fram genom livet på. Förr eller senare kan dock fler sidor av oss knacka på och vilja få lov att komma fram, integreras. Att överanvända vissa delar av sig själv och (omedvetet) stänga av, hålla bort eller projicera ut andra kommer med en kostnad. Det som en gång fick försvinna, kommer med tiden att börja signalera med en allt högre intensitet. Om vi inte lyssnar, kommer ångest, trötthet som inte går att vila bort, depression, en underliggande stress i systemet, sömnproblem, värk och relationsproblem. De alldeles naturliga, mänskliga och nödvändiga aspekter av oss själva som inte har blivit sedda, speglade och bekräftade kan ha hamnat i vår skugga. Det här händer oss alla, mer eller mindre. Det hos oss som hamnat i skuggan, fanns förmodligen även i våra föräldrars skugga. Det går i släkten och bekräftar bilden av hur vi är i vår familj. Vi är ledare, omhändertagande, goda människor, starka, utsatta, offer, räddare, förövare, följsamma, bråkar inte, tar inte skit, kämpar för de utsatta, är utsatta. Hur stark skuggan är, beror på hur mycket vi behövde offra för att klara oss igenom barndomen. Om man behövt offra stora delar av sig själv, av sitt sanna jag, finns det oerhört mycket att vinna på att utforska skuggan. Där finns så mycket avstängt liv, så mycket kraft, livsglädje och oanvänd potential. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

När man söker sig inåt, kan man komma till en plats av kärlek, frid och klarsyn. Ibland drabbas man av detta tillstånd och får känna sig så fri, så älskad, så oändligt trygg och lugn. Det kan hålla i sig i veckor eller månader, sedan klingar det av. Så är det alltid och det är bra att veta det. När det klingat av, står man där med sig själv och allt man har att integrera. Det är inget misslyckande att det klingar av, snarare är det något fint att få ha varit med om. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Om man ska stanna eller gå är en väldigt vanlig fråga när man blivit medveten om detta med anknytningsmönster. Hur ska man veta? Välkommen att lyssna. Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

När man börjar utforska sina mönster, är det vanligt att uppleva att man har både det ambivalenta och det undvikande mönstret i sig. Det blir en stress att försöka komma nära och hitta det där vi-et och det blir en stress när andra vill ha något av en. Känslan av att bli invaderad gör att man drar sig tillbaka. Kanske kommer man till ett läge där man tröttnar på att vara i relationer, tröttnat på mönstren, tröttnar på att vara den man behövt vara. Hur ska man göra när man provat båda mönstren och inget verkar fungera? Detta pratar jag om i dagens avsnitt. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

Det är så innerligt skönt att verkligen känna sig förstådd. Viktigt är det också, särskilt när man växt upp med otrygga anknytningsmönster. I synnerhet när man har ett ambivalent mönster med sig, blir längtan efter att bli rätt förstådd ofta en stark drivkraft. Smärtan i att inte lyckas kan få en att vända ut och in på sig själv allt mer i ett försök att nå fram. Man kan även göra allt man kan för att försöka förstå den andre i hopp om att lyckas den vägen. Problemet är bara att man så ofta försöker i relation med någon som inte är kapabel, antingen för att den inte kan alls eller för att den är så pass triggad att det inte går bara därför. inte sällan triggas något så ofta mellan en ambivalent och en undvikande att det blir svårt att hitta till ett läge där man lyckas utan att någon gör våld på sig själv. Men hur kan man då göra? I det här avsnittet pratar jag om djupare lager i strävan efter att bli förstådd, om varför det blir så viktigt och hur man kan gå vilse och hitta hem i det. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det kan vara svårt att helt släppa en relation, även om du någonstans vet att det inte går. Det kan vara svårt att sluta försöka, för det finns någonting som är viktigt. Någonting driver dig att relatera till just den personen, att vara kvar och försöka, oberoende av allt du intellektuellt kan förstå. Vad är det du söker? Du är inte dum, du går in i detta av en god anledning. Men den i dig som driver dig dit, är den del du lärt dig avstå från för att känna dig trygg. Det i dig som kommer fram, som vaknar i dig när den andre kommer nära, är viktigt. Det vill bli sett, mött, mottaget. Det är oerhört sårbart och lyssnar med stora öron, kollar om det finns trygghet nog för att det ska få finnas. Det står redo med alla sina försvar. Mötet med den som väcker de delar av dig som du behövt använda och svstå från för att bli trygg, är en stor möjlighet. En portal till ditt inre. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Du går in i relationen med full kraft. Den här gången känns det speciellt, den här gången kanske du har hittat rätt. Rusig och förälskad går du all in i vad som snart kommer ge dig en rejäl baksmälla. Du måste backa, stöta bort, freda dig från upplevelsen av att bli invaderad. Det blev så här den här gången också. Kanske pendlar dina tankar mellan den där andre som är för krävande och inte lämnar dig ifred, och det dåliga samvetet. Otillräckligheten. Det blir så här igen och igen, men det är så svårt att bryta mönstret. I det här avsnittet pratar jag om ett annat sätt att förstå det här, ett sätt där du varken behöver bryta mönster eller bättra dig för att få det du längtar efter. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Projektioner är spännande om man tittar på dem utan att döma. I det här avsnittet pratar jag om hur man kan få syn på sina egna projektioner och använda dem för att åyterknyta kontakten med sig själv. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

En sak som kan vara oerhört förvirrande i en relation ambivalent-undvikande, är när ord och handling inte går ihop. Det blir dubbla budskap. Orden kan uttrycka en vilja, en intention, en önskan om vad som skulle vara möjligt om bara... Orden kan uttrycka var det otrygga inre barnet är berett att göra bara för att få höra till och slippa bli övergivet. Handlingen uttrycker vad som går, vad man klarar i praktiken, hur det blir när man försöker sitt allra bästa. Handlingen talar för sig, det här är vad jag gör, här är vad du kommer att möta, oberoende av vad jag vill. Inte för att jag är dålig eller taskig eller inte förstår bättre, utan för att det här är vad jag kan. Och det är inte något som någon annan kan lösa med sin kärlek eller sitt tålamod, utan något jag själv har att lära känna med empati, värme och närvaro. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Trygghet, trygghet, trygghet; allt handlar i grunden om en svårighet att hitta trygghet i sig själv när någon kommer nära. I det otrygga anknytningsmönstret ligger att söka tryggheten utanför sig själv i en nära relation. Man söker trygghet genom att försöka reglera avståndet, komma närmare eller skapa avstånd. I båda fallen kämpar man på förgäves, då grundorsaken ligger i ett självövergivande. När mönstret aktiveras, överger man sig själv och flyttar sitt fokus utåt, till relationen, till den andre. Eller så är det tvärtom; i samma stund som man flyttar fokus från kontakten med sitt eget inre, går mönstret igång. I mönstret försöker vi lösa saker i relation till varandra, upplever att problemet är hur den andre gör eller inte gör. Vi blir offer för omständigheterna och försöker förändra dem, hålla dem ifrån oss eller förneka dem. Vi blir maktlösa, för vi försöker tillgodose det fundamentalt viktiga behovet av trygghet på ett sätt som aldrig kommer att fungera mer än möjligtvis temporärt i stunden. Det här avsnittet handlar om trygghet och att börja uppmärksamma hur man kan tillgodose det på ett mer hållbart sätt. Från "Hur gör den andre?" eller "Jag måste bättra mig för att få det jag söker från den andre" till ett "Ah, jag känner mig som ett otryggt litet barn just nu. Det vill jag möta med hela min kärleksfulla närvaro." Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

När man är liten och upplever överväldigande känslor, behöver man finna sätt att göra sig själv trygg på. Om ingen vuxen finns som kan härbärgera smärtan tillsammans med en, försöker man lösa det efter bästa förmåga. Inte sällan är kroppen den tryggaste plats man hittar just då, och den blir då bärare av det som just då är för svårt att känna. Kroppen bär, den kan bära så mycket. Förr eller senare brukar den signalera på olika vis. De delar som finns därinne vill bli kända, sedda, upplevda. De bär på smärta och rädsla, men även på så mycket livskraft och inre resurser. Att närma sig det som kroppen burit i alla år, kan vara komplext. Kroppen är vårt ankare, den trygga platsen, vårt hem. Kroppen kan också vara platsen där allt obehag lagrats, allt obearbetat och ointegrerat, allt som varit för överväldigande. I det här avsnittet pratar jag om det och om hur man kan prova sig fram för att göra det lite mer stabilt och görbart att inregrera det som kroppen burit i alla år. Det är ingen quick fix, men består av så många nyanser som kan vara värdefulla att se. Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.

Det finns en koppling mellan otrygga anknytningsmönster och medial förmåga. Jag läste det i en forskningsrapport och får det bekräftat både när jag djupdyker i jungianska böcker om skuggan hos andliga gurus samt när jag ser mig omkring. Jag ser det såklart även tydligt hos mig själv. Det är lätt att förstå hur den som tränat hela livet på att lämna sin egen kropp och förlägga sitt liv i mellanrummet mellan sig själv och den andre eller rentav i den andre, också har lätt för att läsa energier, chakran, det som är osynligt men ändå så påtagligt är där. Om detta pratar jag idag. Välkommen till ett nytt avsnitt! Med värme, Evalotta.

När trauma triggas, vaknar en annars gömd del av dig till liv. Den är liten och har suttit gömd och instängd, kanske i decennier, och den har samma ålder som när den försvann in i de dunkla vrårna. Upplevelsen som fick den att försvinna då, fyller nu hela din kropp. Ofta är det i en stark känsla av nödvändighet, något i den situation som väckte den här delen till liv måste ske eller inte ske. Den andre blir indragen i det gamla dramat och det blir väldigt svårt att hantera situationen. Även när man arbetat mycket med sig själv och har gjort många värdefulla insikter, händer det här. Faktum är att ju mer trygghet du har att erbjuda dig själv, desto mer av den gamla smärtan kan frigöras i systemet. Det är bra att veta det. Det är inga bakslag, det är integration. I det här avsnittet pratar jag om hur det kan vara när trauma triggas och om att ta hand om det på nya, trygga sätt. Inte lösa, inte fixa, inte bli fri från utan stanna kvar hos och möta. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.