Delmi-podden

Efter Assadregimens fall i december 2024 har frågan om ett möjligt återvändande till Syrien fått ökad uppmärksamhet i såväl Sverige som övriga Europa. I det tredje avsnittet av Fråga experten får vi svar på varför syrier bosatta i EU väljer att återvända eller återvandra till Syrien efter regimskiftet och vilka faktorer som påverkar deras beslut. Anna Hammarstedt, utredningssekreterare på Delmi och författare till policy briefen Frivilliga återvändanden till Syrien: En kartläggning av återvändande-ambitioner hos syrier bosatta i Sverige och EU , berättar att forskningen visar att möjligheten att behålla sin rättsliga status i värdlandet spelar en central roll för beslutet. Samtidigt tyder studier på att ekonomiskt stöd kan underlätta men sällan är tillräckligt för att få personer som etablerat sig i ett land att flytta. I avsnittet går vi också igenom den senaste statistiken över hur många syrier i EU som faktiskt har återvänt till Syrien sedan Assadregimens fall.

Under det senaste decenniet har svensk medborgarskapspolitik genomgått en tydlig politisk och ideologisk förändring. Tidigare sågs medborgarskap som ett verktyg för integration men har under de senaste åren utvecklats till att förstås som slutmålet vid uppnådd integration. I det andra avsnittet av Fråga experten förklarar Maria Lager, expert på medborgarskapsfrågor på Migrationsverket, de nya reglerna om bland annat försörjningskrav, språk- och samhällskunskapskrav, längre hemvisttider och skärpta skötsamhetskrav. Vad innebär förändringarna för personer som redan har ansökt om medborgarskap och inväntar besked? Hur kommer kunskaper i svenska och samhällskunskap att bedömas? Samtalet visar att kraven i Sverige nu liknar de nordiska grannländernas, men med skillnader bland annat när det gäller återkallelse av medborgarskap.

Migration och kriminalitet är ett återkommande ämne i samhällsdebatten. Men hur ser sambandet egentligen ut? I det första avsnittet av Fråga experten går Felipe Estrada Dörner, professor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, igenom vad forskningen säger. Samtalet handlar bland annat om överrepresentation i kriminalstatistiken, hur utvecklingen har förändrats över tid och vilken betydelse uppväxtvillkor och socioekonomiska faktorer har. En central slutsats från forskningen är att överrepresentationen bland personer med utländsk bakgrund har minskat över tid. Vi diskuterar också skillnader i risken att lagföras för brott mellan olika grupper samt vad forskningen säger om olika former av våldsbrott.

Inför valet 2026 står migration och integration återigen högt på den politiska dagordningen. Men hur väl speglar den politiska debatten egentligen svenska folkets åsikter? I detta valspecialavsnitt, med utgångspunkt i aktuella opinionsundersökningar, undersöker vi hur väljarnas syn på migration förhåller sig till dagens politik och den forskning som finns på området. Hur viktig är migrationsfrågan när svenskar väljer parti? Vad betyder det att 92 procent anser att det är viktigt att migranter blir en del av det svenska samhället? Och i vilka frågor finns det faktiskt större samsyn bland väljarna än vad den offentliga debatten ibland ger sken av? Henrik Malm Lindberg , biträdande kanslichef på Delmi, samt Torbjörn Sjöström , styrelseordförande och f.d VD, Novus och grundare av Globeknot, diskuterar opinion, politik och forskning inför valet den 13 september 2026. Dessutom blickar de framåt mot valdagen och avslöjar vem de tror kommer att bli Sveriges nästa statsminister.

Detta avsnitt handlar om inrättandet av återvändandecenter i Sverige, som en del av migrationsreformerna inom Tidöavtalet. Återvändandecenter har inrättats i flera kommuner, och i samtalet lyfts viktiga frågor om bland annat barns trygghet och säkerhet. Avsnittet tar upp Migrationsverkets ansvar för verksamheten samt civilsamhällets roll och insatser. Anna Lindblad , kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Sofie Arvidsson , enhetschef Mobilt Råd och Stöd på Stockholms Stadsmission, nämner även vilka typer av incidenter som kan förekomma på dessa boenden, hur de hanteras inklusive polisanmälningar, och det förebyggande arbetet. Hur ser vardagen ut för människor som bor på ett återvändandecenter och hur länge kan man egentligen bo där? Är det detsamma som Sveriges tidigare anläggningsboende och vad är egentligen skillnaden mellan återvändandecenter och förvar?

I detta avsnitt diskuteras reformer inom Tidöavtalet som syftar till att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. De nya reglerna, som trädde i kraft 2026, innebär bland annat skärpta behörighets- och kompetenskrav för offentliga biträden och tolkar. En av de mest omdiskuterade förändringarna är förslaget att begränsa den kostnadsfria juridiska rådgivningen till två timmar. Anna Lindblad , kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Silas Aliki , grundare av Folkets Advokatbyrå och representant för Advokatsamfundet, analyserar vilka konsekvenser detta kan få för rättssäkerheten, särskilt i komplexa asylärenden där behovet av kvalificerad juridisk hjälp ofta är stort. Samtalet belyser även vilka konflikter som kan uppstå mellan advokatetiska principer och vissa asylreformer, samtidigt som det lyfter fram vikten av hög kvalitet i tolkning och de förändringar som särskilt välkomnas inom migrationsområdet.

Inom Tidöavtalet har två centrala förändringar genomförts: avskaffandet av spårbyte och nya regler för preskriptionstider vid avlägsnandebeslut. Båda reformerna påverkar på olika sätt människors möjligheter att stanna i Sverige efter avslag på asylansökningar. Spårbyte avskaffades 2025 och har ersatts av krav på att personer måste lämna Sverige för att ansöka om arbetstillstånd. I podd-avsnittet får du ta del av statistik över hur många som tidigare ansökt om spårbyte, hur hög beviljandegraden varit, samt hur frågan kopplas till de så kallade tonårsutvisningarna. När det gäller preskriptionstider innebär den nya ordningen att ett utvisningsbeslut preskriberas efter fem år – men att tiden numera börjar räknas först när personen faktiskt lämnar Sverige. I avsnittet får du veta vad detta innebär för personer som väljer att stanna kvar, och hur det påverkar deras möjligheter att få sin sak prövad på nytt. Anna Lindblad , kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Anna-Pia Beier , jurist på Asylrättscentrum, tar även upp kommande förändringar och rättsliga utmaningar kopplade till EU:s migrations- och asylpakt.

Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i en Delmi-rapport som undersöker vilka beslut handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket fattar och i vilken utsträckning deras socioekonomiska och demografiska bakgrund samvarierar med beslutsutfallen. Henrik Andersson , forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet och Kristoffer Jutvik , biträdande universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle på Linköpings Universitet, pratar om sitt forskningsresultat tillsammans med Louise Dane , jurist på Asylrättscentrum och Daniel Johansson , sektionschef på Migrationsverket. I avsnittet diskuterar gästerna vilket utrymme som finns för individuella bedömningar i praktiken, i vilken mån handläggningen varierar och hur det kan komma sig att liknande ärenden ibland leder till olika utfall. Samtalet berör också om och huruvida politiska ståndpunkter kan påverka beslutsfattandet, vad EU:s migration- och asylpakt samt AI innebär för den svenska asylprocessen och hur rättssäkerheten kan förbättras.

Den första februari 2023 startade Delmis projekt "Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser" som finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden. I det här avsnittet diskuterar Delmis projektgrupp varför återvändandefrågan är så central i Sverige och i EU. Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi tillsammans med Iris Luthman, Anna Hammarstedt och Suzanne Planchard, samtliga verksamma som utredningssekreterare på Delmi, går igenom de största utmaningarna i återvändandeprocessen – från bristande samordning mellan myndigheter till svårigheter i samarbetet med mottagarländer – och lyfter möjliga lösningar. Med stöd i forskning bemöter vi också de vanligaste missuppfattningarna om återvändande. Vad är skillnaden mellan återvandring och återvändande? Vad händer egentligen efter ett återvändande? Och hur väl lyckas Sverige med att verkställa återvändanden?

Hur går Frontex arbetet inom återvändandeprocessen till i praktiken, hur säkerställs individens grundläggande rättigheter och vilka utmaningar finns inom återvändandeprocessen? Jonas Grimheden , Fundamental Rights Officer på Frontex, Vladimir Petrovic , expert på Kriminalvården och Ignacio Vita , jurist inom mänskliga rättigheter på Svenska Röda Korset pratar om verkställande av tvångsvisa återvändanden och har ett särskilt fokus på hur individens grundläggande rättigheter tillvaratas. Vi går igenom hur en svensk återvändandeoperation vanligtvis går till, hur individens grundläggande rättigheter ska säkerställas och på vilka sätt de riskerar att kränkas. Gästerna diskuterar svårigheterna med återvändandeoperationer till länder som präglas av konflikter och beskriver vad som krävs för att ett flyg ska ställas in i sista sekund. Samtalet belyser även att återvändande är en lång process som startar långt före verkställigheten och avslutas långt senare.

I media, och inte sällan i den politiska debatten, tas ofta problemen med integrationen upp men huruvida den bilden stämmer överens med fakta diskuteras i en livepodd från Integrationsforum 2025 i Göteborg. I avsnittet undersökts diskrepansen mellan hur integration ofta framställs i media och i politiken, och vad forskningen faktiskt säger om utvecklingen. Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi, Elin Landell, utredare på Regeringskansliet och Susanne Zander, utredare på Statistikmyndigheten SCB pekar på att media ofta fokuserar på negativa aspekter, medan forskningen ger en mer nyanserad bild. Under samtalet tas också vanliga myter om integrationen upp. Stämmer det verkligen att Sverige har misslyckats med integrationen eller är det en missuppfattning? Fakta pekar på en positiv utveckling där sysselsättningen ökar och behovet av bidrag minskar, samtidigt som Sverige sticker ut med en stor klyfta mellan uppfattning och verklighet.

Den 14 oktober 2022 tecknades Tidöavtalet av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Under de senaste tre åren har flera migrationsreformer genomförts, till följd av Tidöavtalet. Vilka förändringar har trätt i kraft, hur har de påverkat migrationspolitiken i stort och vilka frågor är fortfarande aktuella i den politiska debatten? Anders Hall, statssekreterare hos migrationsministern, Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, och Lars Olsson, chefsjurist på Asylrättscentrum, analyserar de förändringar som skett ur tre olika perspektiv: politik, myndighet och civilsamhälle. De diskuterar reformernas betydelse för asylprocessen, rättssäkerheten och integrationen, och berör även frågor som EU:s migrationspakt, begreppet bristande vandel och frivillig återvandring. Samtalet tar också upp varför vissa av reformerna har blivit mer omdebatterade i media än andra.

While the Nordic countries have long collaborated on asylum and migration issues, the specific focus on return and reintegration remains a vital but often underexplored aspect. As pressure increases to enhance cooperation on return migration, there are growing advantages for the Nordic countries to collaborate on building capacities in countries of origin to better manage the challenges of readmitting return migrants. This podcast episode will delve into the NORAQ project, a Nordic cooperation initiative aimed at supporting potential migrants and returnees through both information dissemination and reintegration assistance. Together with the authors of a newly published Delmi-report and policy brief, and key actors within the NORAQ-project, we will explore the challenges and opportunities of deeper Nordic cooperation, with a particular focus on capacity-building in countries of origin. Guests: Anna Hammarstedt & Iris Luthman (report authors at Delmi), Kjell-Terje Torvik (Swedish Migration Agency), Knut Holm (UDI Norway), and Peter Krogh Sørensen (PKS Consultancies). Featuring a recorded interview with Fatimah Jarkas (ICMPD, Iraq). Moderator: Alice Petrén.

Hur påverkar långa handläggningstider asylsökandes liv och välmående – och vad betyder det för samhället i stort? I detta avsnitt diskuterar vi hur den utdragna väntan påverkar individers psykiska hälsa, möjligheter till sysselsättning och känsla av tillhörighet, men också hur lokalsamhället påverkas. Vi lyfter de åtgärder som redan finns på plats för att hantera långa handläggningstider och hur civilsamhället bidrar genom stödinsatser, juridisk hjälp och andra integrationsfrämjande insatser. Samtidigt ställer vi oss frågan: Hur påverkas individers och familjers ärenden av den utdragna väntan? Och hur arbetar Migrationsverket för att minska handläggningstiderna? Programledare Suzanne Planchard gästas av Rikard Engblom, universitetsadjunkt och forskare, Larisa Lacatus, områdeschef på Stockholms Stadsmission, Elias Nygren, jurist på Asylrättscentrum, och Fredrik Jonasson, enhetschef på Migrationsverket.

I detta avsnitt av Delmi-podden diskuteras vi hur migrationsviljan i Ryssland har förändrats efter landets fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Yttrandefriheten har strypts ytterligare, hundratusentals män mobiliseras till kriget och ekonomiska sanktioner pressar vardagen – ändå tycks nationalistiska känslor och stödet för den ryska ledningen ha ökat. Hur kan detta förklaras? Varför har viljan att emigrera från Ryssland minskat, trots de svåra omständigheterna? Avsnittet tar avstamp i den nya rapporten ”Krig, politiskt ledarskap och viljan att lämna Ryssland”, där forskarna Mikael Elinder, Oscar Erixson och Olle Hammar analyserar krigets påverkan på ryska medborgares liv och migrationsaspirationer. Moderator är Göran Holmquist, tidigare ledamot i Delmi och avdelningschef på Sida.

In this episode of the Delmi Podcast, we dive into a complex and often controversial issue in politics – the return and readmission process. Why is it so difficult to ensure that individuals with deportation orders actually return? And how can the dialogue between Sweden and countries of origin be enhanced? We explore the crucial role of diplomacy and collaboration with embassies and examine potential solutions. Joined by experts from the Swedish Migration Agency, the Swedish Police Authority, diplomatic missions, and researchers from Delmi, we unpack the best practices and challenges that shape the return and readmission process. Don’t miss this insightful episode! Participants : Iris Luthman and Constanza Vera-Larrucea, Researchers at Delmi; Petra Lindh, Head of the Return Coordination Unit at the Swedish Migration Agency; Svetlana Ripler, Project Manager for ARLO II at the Swedish Police Authority; Mehreteab Mulugeta, Ambassador of Ethiopia in Sweden; and Mariam Orjonikidze, First Secretary at the Embassy of Georgia in Sweden. Host : Ann-Louise Rönestål, journalist.

Arbetskraftsinvandring är ett ämne som väcker starka känslor och som ofta debatteras. Förra året införde regeringen skärpta villkor för att förhindra utnyttjande och samtidigt öka Sveriges attraktionskraft för internationella talanger. Parallellt till detta vill man främja rekryteringen av högkvalificerad arbetskraft. I detta avsnitt av Delmi-podden djupdyker vi i denna komplexa fråga med hjälp av fyra experter från olika sakområden. Vi utforskar Sveriges aktuella arbetskraftsbehov, analyserar effekterna av det så kallade 'lönegolvet' och diskuterar om arbetskraftsinvandring kan vara en lösning på utmaningarna med en åldrande befolkning. Följ med oss för en insiktsfull diskussion om framtiden för arbetskraftsinvandring i Sverige. Medverkar i poddstudion gör: Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, Annika Wallenskog, chefsekonom SKR Sveriges kommuner och regioner, Anders Hall, statssekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Joakim Palme, professor i statskunskap och ordförande i Delmi. Slutligen programledaren Ann-Louise Rönestål, journalist. Medverkar i inslaget från Almedalen gör: Peter Thomelius, Chef kompetensförsörjning på Visita, Helena Renström, marknadschef på Skellefteå kommun, Annika Sandlund, nordisk och baltisk chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, Lotta Stern, VD på Ratio.

Den 21 november 2013 fattade den dåvarande regeringen beslut om att inrätta Delmi – Delegationen för migrationsstudier. Syftet var att öka möjligheterna att använda forskningsresultat samt att öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige på migrationsområdet. Delmis verksamhet påbörjades 2014 och nu har det alltså gått tio år sedan Delmi tillkom. Denna podd är ett samtal mellan Joakim Palme, professor i statskunskap och ordförande på Delmi, Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef på Delmi, och moderator Matilda Niang, presskommunikatör på migrationsverket och tidigare anställd på Delmi. Frågor som kommer diskuteras är bland annat ” Varför inrättades Delmi och vad har gjorts sedan dess?

Hur fungerar validering och bedömning av utländsk utbildning och kunskap när utlandsfödda ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden? Det är fokuset för detta avsnitt av Delmi-podden som utgår ifrån publikationen Hinder och möjligheter för etablering på den svenska arbetsmarknaden .

Vilka drivkrafter ligger bakom migrationspolitiska reformer? Detta avsnitt av Delmi-podden fokuserar på den nordiska migrationspolitikens utformning och utveckling under senare tid och utgår ifrån en kommande Delmi-rapport.