Teologi i tiden

Sara Fransson samtalar med Gustav Axelsson, som har undersökt hur kyrkotillhöriga röstat i kyrkovalen 2013–2025. Vilka röstar och vad spelar ålder, kön och gudstjänstfirande för roll? Och hur hänger allt detta ihop med väljarnas placering på den politiska höger-vänsterskalan?

Hur har olika kristna traditioner formats av den historiska, kulturella och sociala kontexten i Indien? Och vad innebär dalitteologi? Lyssna till Anita Yadala Suneson som berättar om boken "Kristendom i Indien. En introduktion" (Artos Academic). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Pia Bengtsson Melin, konsthistoriker och 1:e antikvarie vid Statens historiska museer, berättar i detta avsnitt om sitt pågående arbete för att tillgängliggöra kyrkliga kulturarv. I samtalet med Carola Nordbäck diskuterar hon ett kulturarvsprojekt som hon driver tillsammans med Eskilstuna pastorat och reflekterar över på vad som sker när samtidskonst visas i kyrkor.

Siri Dahlquist blev teologie kandidat 1913 och hade därefter en lång verksamhet i Svenska kyrkan – som förkunnare, författare, ungdomsledare och missionsteolog. Signe Walder verkade inom Svenska missionsförbundet, som missionär i Kongo och som författare till böcker om kvinnliga missionärer. Båda hade ett kvinnopolitiskt engagemang och var ordförande i varsin kvinnlig missionsorganisation. Lyssna till ett samtal om två kvinnor som arbetade med Guds rike för ögonen. Medverkande är Boel Hössjer Sundman, Gunilla Gunner och Maria Södling.

Sara Gehlin berättar i denna podd om ekumenikens betydelse för att främja fred och om "receptiv ekumenik" som en förhållandevis ny ekumenisk strömning som utgår ifrån en mottagande hållning. I samtal med Michael Nausner.

Hur har kyrkan erhållit den mark som förvaltas i Sápmi? Kyrkohistorikern Urban Claesson samtalar med Carola Nordbäck om hur samers markrättigheter successivt urholkades under 1700-talet och framåt samt hur ecklesiastika boställen växte fram på samisk mark. Hans forskningsrapport har finansierats av Svenska kyrkan som ett led i försoningsprocessen med det samiska folket.

Sofia Oreland, präst och teologie doktor, beskriver i detta avsnitt den teologin hon finner hos troende klimataktivister i två olika kontexter. Hon tolkar den som praktiserad, holistisk teologi som håller ihop erfarenhet och handling. I samtalet med Michael Nausner beskriver hon aktivism som ett teologiskt "stigfinnande".

Möt Mia Lövheim och Pär Alexandersson i ett samtal om Ebba Pauli och Anna Sörensen; två viktiga gestalter för det tidiga 1900-talets socialpolitik och pedagogiska reformer. De ingick också i tidens sociala och kulturella nätverk och deltog i det offentliga samtalet. Kändisar helt enkelt! Samtalet leds av Maria Södling.

Cecilia Nahnfeldt och Maria Södling berättar här om Emilia Fogelklou och Ester Lutteman, två kvinnor som bröt ny mark i kyrka och samhälle under det tidiga 1900-talet. Har deras respektive budskap och livsgärning något att säga oss idag? Samtalet leds av Kristina Helgesson Kjellin.

Det finns många paralleller mellan lutherska nationskonstruktioner under 1800-talet och nationella strömningar i vår egen tid menar Erika Boije, teologie doktor och handläggare för mänskliga rättigheter och vid Svenska kyrkan. Här samtalar hon med Carola Nordbäck om sin doktorsavhandling "En ny luthersk nation: Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius" (Uppsala universitet 2025).

Vilken betydelse har alkohol i olika religiösa traditioner? Och vilken är egentligen julmustens historia? Ernils Larsson och Kajsa Ahlstrand berättar om antologin "Ambrosia eller djävulspiss? Religiösa perspektiv på alkohol i historia och nutid". I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Anna Karin Hammar, präst och teologie doktor, menar att dop i klimatnödens tid behöver tolkas på nytt som ett skapelsens sakrament. I anknytning till den nicenska trosbekännelsen förankrar hon dopet i en "trinitarisk skapelseteologi". Hon samtalar med Michael Nausner om en sådan vidgad förståelse av dopet.

Sekulariseringen innebär inte att gudarna försvinner, men att de gamla gudarna ersätts av nya. Vilka är vår tids nya gudar? Lyssna till Mikael Kurkiala som berättar om det senaste numret av Tidens tecken. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Martin Luther skrev två läroböcker – en liten katekes riktad till vanligt folk; en stor katekes riktad till präster och lärare. I detta avsnitt av Teologi i tiden medverkar prästerna och Lutherkännarna Göran Agrell och Peter Strömmer, som nyligen översatt och kommenterat Luthers Stora katekes från 1529. Samtalet leds av Maria Södling.

Vilka grupper är det som driver det ökande antalet inträden i Svenska kyrkan och vad ligger bakom trenden? Och hur hänger det ihop med demografiska förändringar och förändrade dopseder? Allt detta återfinns i årets Nyckeln till Svenska kyrkan som är utgångspunkten för poddavsnittet där Jonas Bromander, Andreas Sandberg och Sara Fransson samtalar.

Vid begravningsplatsen möts människor med olika religiösa och icke-religiösa bakgrunder och tillhörigheter. Behövs det nya riter kopplat till död och begravning där man kan mötas över religionsgränserna? I avsnittet berättar Jakob Wirén om sin nya bok där han undersöker begravningsplatsen utifrån ett interreligiöst perspektiv. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Vad innebär komparativ teologi? Och hur kan det perspektivet bidra till en förståelse av hur andra religioner kan komplettera och fördjupa den egna religiösa identiteten? Lyssna till Catherine Cornille, professor för komparativ teologi vid Boston College och en av världens ledande specialister på interreligiös dialog. I ett samtal med Michael Nausner. Samtalet förs på engelska.

Vilka förändringar har skett i Svenska kyrkans nattvardsfirande efter Covid-19? Och vilka teologiska implikationer får detta för den sociala dimensionen av metaforen Kristi kropp? Det samtalar Sara Fransson och Frida Mannerfelt om i detta avsnitt.

Hur lär man sig att bli präst? Och hur utvecklas en pastoral identitet? Jonas Ideström, professor i praktisk teologi vid Enskilda högskolan, berättar om ett just avslutat skandinaviskt forskningsprojekt som har följt nyutbildade präster i deras församlingsarbete. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin

Vad innebar utsjungningar? Och varför förbjöd kyrkan utövandet av den ritualen? Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om en ritual som, trots förbudet, levde vidare långt in på 1900-talet. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.