Gästabudet

Fatwan mot Salman Rushdie 1989 efter publikationen av romanen ”Satansverserna” är 1900-talets mest uppmärksammade litterära händelse. Gästabudet tar sig an debatten, både som världspolitik och ankdammsstrid: krisen inom Svenska Akademin. Innebar fatwan startskottet för spänningarna mellan den sekulära västvärlden och fundamentalistisk islam? Är legenden om satansverserna en käpphäst för västerländska orientalister? Vad hände egentligen i börshuset, och varför ringde Kerstin Ekman in till P1 mitt under pågående sammanträde? Och hur mycket hatade Lars Gyllensten Sture Allén? Prenumerera på http://underproduktion.se/gastabudet för att få tillgång till hela avsnittet.

Främlingen – en ond bok, eller en moralsaga? Tillsammans med Olga Ruin, redaktör för FLM, diskuterar vi Albert Camus klassiker, som nyligen har blivit filmatiserad av François Ozon. Meursault begraver sin mamma utan att begråta henne, skjuter ihjäl en arab ”på grund av solen” och förnekar både Guds och kärlekens existens. Hur går det ihop med Camus stora beundran för den kristna mystikern Simone Weil? Var Camus otrogen mot sin fru på ett ”existentialistiskt” vis? Och hur ska man förstå romanens koloniala kontext? Prenumerera på http://underproduktion.se/gastabudet

1988 bryter det ut ett könskrig på Dagens Nyheters kultursida. Åsa Beckman, då en 27-årig kritiker, är indignerad över Tommy Olofssons avfärdande recension av Ann Jäderlunds diktsamling ”Som en gång varit äng”. Gästabudet dyker ner i den kanonbildande debatten, där Ann Jäderlund anklagas för poetisk cockteasing, Stockholm beskrivs som ett föraktligt Sparta i norr, kritiker begår harakiri, Horace Engdahl låter som Judith Butler och ingen, absolut ingen, bryr sig ett jota om någons privatliv, eftersom ”språket är det närmaste fysiska man kan komma en människa”. Prenumerera på http://underproduktion.se/ gastabudet för att höra hela avsnittet.

Pratig eller koncentrerad som en bön – vad särskiljer essän? Tillsammans med den briljanta essäisten Carl-Johan Malmberg försöker vi ringa in skrivsättet. Dessutom berättar Carl-Johan om när han gick på föreläsningar av Lacan, Barthes, Foucault och Bourdieu, arbetet med tidskriften Kris; och så bråkar vi lite om ”På spaning efter den tid som flytt”. Prenumerera på http://underproduktion.se/ gastabudet för att höra hela avsnittet.

Sommaren, tiden när förläggarna åker ut till sina sommarhus och frilansarna tar sig an omöjliga projekt. Varför blir fantasin om den fulländade lästiden så sällan verklighet? Ska man prata om sina pågående skrivprojekt? Och vilken typ av böcker passar egentligen för sommarläsning? Agri ger förslag på experimentella fotbollsromaner, Mikaela tipsar om en 40-talsklassiker och en kändismemoar, och Lyra har snöat in på opålitliga berättare.

Nästan tjugo år har gått sedan Johan Lundberg kallade tidskriften OEI för en ”intolerant maktbas” i litteratursverige. Han pekade särskilt ut Anna Hallberg: då en ung poet, men nu Svenska Akademiens nyaste ledamot. Hur såg egentligen kraftfältet kring OEI ut, och vilka ingick i kotteriet? Vi dyker ner i 00-talets blomstrande poesiepok, när Lyra var tonårspoet på internet, Mikaela läste litteraturvetenskap för Johan Lundberg och Agri beställde böcker från OEI editör till Kurdistan. Var "språkmaterialismen" en marginalföreteelse eller helt central? Bör kritiker bedöma verk av författare de umgås med? Och hur kunde den starka aversionen mot tydliga diktjag senare gå över i 10-talets autofiktion och identitetspolitik? Gratisavsnitt! Men prenumerera på http://www.gastabudet.com/prenumerera för att få tillgång till alla avsnitt.

Finns det något speciellt med moderskärleken? Utgör den inte bara livets, utan också skrivandets, grund? Vi träffar Wera von Essen, aktuell med novellsamlingen Mödrar och män, för ett samtal om bindningar, drakar och barmhärtighet. Vi pratar också om Clarice Lispectors koncentrerade novellkonst, Agnes von Krusenstjernas psykiskt sjuka mamma och Eyvind Johnsons fostermor. Prenumerera på http://gastabudet.com/prenumerera för att få tillgång till hela avsnittet! Foto: Albin Händig

I en ny serie av avsnitt tar sig Gästabudet an litterära debatter som skakat Sverige. Först ut är förstås ”Camera obscura”, Jan Wictors diktdebut från 1946 som skapade en ny sorts rubriker om den modernistiska lyriken. Hur lät den 40-talistiska poesin före honom? Vilka var de spexiga läkarstudenterna bakom svindeln? Och vad hade Olof Lagercrantz, Bang, Per Anders Fogelström och Gunnar Ekelöf att säga om saken? Vi har citat från arkiven, rapporter från Sovjet och förslag på samtida versioner av Camera obscura.

Följ med på en bildningsresa till det forna Jugoslavien! Gäst i veckans avsnitt är Sanjin Pejković, filmvetare, kulturskribent och Mikaelas pojkvän. Strax efter att böneutropen klingat ut i Sarajevo samtalar vi om allt från ottomanska storvesirer och kommuniststatens fall till exillitteratur och diaspora. Kom för Mikaelas nybörjarbosniska och stanna för Ivo Andrić, Dubravka Ugrešić och Aleksandar Hemon.

Litteratur och underhållning, hör det ihop? Åtminstone i romanformens barndom, men vad har hänt med den njutbara läsningen i streamingeran? Vi pratar om Theodor W. Adornos hat mot hobbys, varför Jonathan Franzen först tackade nej och sedan ja till Oprah, och P.G. Wodehouses slösaktiga skrivkonst. Gratisavsnitt! Prenumerera på http://www.gastabudet.com/prenumerera

Québec är hedersgäst på Bokmässan i år – men hur bra är litteraturen? Vi tar oss an fyra framgångsrika samtidsromaner från den glest befolkade, skogsrika, stora franskspråkiga regionen i Kanada: Lise Tremblays ”Judiths syster”, Gabrielle Filteau-Chibas ”Gömslet”, Michel Jeans ”Kukum” och Éric Chacours ”Det jag vet om dig”. Genom dem spårar vi konstruktionen av nationell identitet i ett land med komplicerad kolonial historia. Vi läser om tonåriga småstadsflickor, störiga ekofeminister, ursprungsbefolkning och en egyptisk queer kärlekshistoria, i allt från utmärkt till usel prosa.

Slutromantiserat om smärta! Uttrycket ”smärtpunkter” har blivit legio i recensioner, och används nästan som en synonym till litterärt värde. Men ett sådant synsätt riskerar att förminska litteraturen till en sorts omvänd akupunktur: tryck bara där det gör ont. För att bryta den metaforiska smärtans dominans plockar vi fram några riktiga smärtskildringar: Marie Darrieussecq om en förlossning, Sara Mangusos kroniska sjukdom och George Orwells tortyrmetoder. Prenumerera för att lyssna på hela avsnittet: http://www.gastabudet.com/prenumerera

Avsnittsbeskrivning: Hur såg det förra litterära årtiondet ut? När Gästabudet startades år 2019 av Viola Bao, Lyra Eriksson Lindbäck (då Koli), Rebecka Kärde och Victor Malm handlade det första avsnittet om just det litterära 10-talet. Vi diskuterade vilka verk som hade varit betydelsefulla, höll monologer om vad som präglat decenniet, tittade på Rupi Kaurs instagram och skålade till Gunnar D. Hanssons ära. Inspelningstekniken var dock bedrövlig och avsnittet var i det närmaste olyssningsbart. Nu har det remastrats för en repris! Här kommer den andra och mer onyktra timmen.

Hur såg det förra litterära årtiondet ut? När Gästabudet startades år 2019 av Viola Bao, Lyra Eriksson Lindbäck (då Koli), Rebecka Kärde och Victor Malm handlade det första avsnittet om just det litterära 10-talet. Vi diskuterade vilka verk som hade varit betydelsefulla, höll monologer om vad som präglat decenniet, tittade på Rupi Kaurs instagram och skålade till Gunnar D. Hanssons ära. Inspelningstekniken var dock bedrövlig och avsnittet var i det närmaste olyssningsbart. Nu har det remastrats! Första timmen är gratis! Andra släpps om två veckor för våra prenumeranter. Prenumerera här: http://underproduktion.com/gastabudet

Tjänstemannatillvaron – gråsossig nykterhet, spiondrömmar eller väl dold hybris? Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Muséer och tidigare ordförande för Sveriges Författarförbund, är aktuell med "En dag av törst", en roman om IB-affären. Vi pratar om den svenska självbilden, att skriva en manlig utvecklingsroman och hur det gick till när han lämnade Norstedts för Bonniers. Dessutom lite om John Le Carrés storhet, varför David Foster Wallace har blivit daterad och hur det egentligen funkar när författare får pengar från staten.

Att vara kvinna eller tillhöra en minoritet är numera en fördel i litteraturvärlden. Osympatiska kvinnliga berättare hyllas när de psykologiskt misshandlar männen i sina liv, medan manliga författare tycks ha grävt ner sig i ängsligt godhetssignalerande. Har manshatet på kultursidorna gjort de yngre männen för neurotiska? Finns det några intressanta vita, straighta, manliga författare födda efter 1980, eller förtärs de flesta av självhat? Vi återuppsöker Monique Wittigs lesbiska klassiker från 1969, diskuterar Roland Paulsens testosteronnivåer och Johan Heltnes sexfantasier. Men först har DN Kultur gjort något mycket pinsamt igen – eller ska vi säga ”delikat” – som måste kommenteras på.

Hur roligt har man med Kafka egentligen? Tillsammans med Cecilia Hansson, författare till ”Kafkalungan”, vältrar vi oss i ångest, glädje och oklara anklagelser. Vi diskuterar Kafkas kärleksliv, självhat och vad som påståtts vara världens bästa sexskildringar. Skrev Kafka allegorier, eller var han kanske surrealist? Hur har de nya översättningarna gjort honom rättvisa? Och kan podcasten Gästabudet fortsätta efter bråket i slutet av avsnittet? Prenumerera för att lyssna på hela avsnittet! http://gastabudet.com/prenumerera

Del två av årskrönikan! Recensionsåret 2025 granskas i sömmarna. Mikaela luftar sin vrede mot det samtida kritikklimatet och delar traditionsenligt ut utmärkelsen Årets sämsta hyllning. Varför låter sig så många luras av en boks pretentioner? Och är arbetarklassens erotik verkligen äcklig? Dessutom presenterar vi de nominerade till Årets sågning 2025, och ringer upp den ambivalenta vinnaren för en intervju. Gratisavsnitt! Prenumerera för att få tillgång till alla avsnitt: hhtp://gastabudet.com/prenumerera

2025 går mot sitt slut, året när till och med Jonas Gardell kunde anklagas för elitism. Ett bra år för sexmissbrukare, småfittor och Jonas Hassen Khemiri. I den första delen av Gästabudets årskrönika pratar vi om de kulturdebatter vi nästan gav oss in i. Lyra listar sina favoriter ur årets översättningar och tycker sig kunna se en omsvängning i Zeitgeisten. Agri spekulerar i vad det betyder att Norstedts har tappat de flesta av sina litterära författare, och så drar vi till med några gissningar om hur många läsare den kvalificerade skönlitteraturen faktiskt kan få i Sverige.

Det finns över tusen Hanna Johansson på hitta.se – vi bjöd in en av dem för att prata på temat dubbelgångare. Hanna berättar om sin fascination för tematiken, och hur hennes roman ”Body Double” kom till. Därefter dyker vi ner i litteraturhistorien: Fjodor Dostojevskijs anonyma och löjliga kanslist, Oscar Wildes skräck för åldrandet och Patricia Highsmiths mördare som klär ut sig till sig själv. Klyver fåfänga jaget itu? Kan man skilja på begärsobjekt och identifikationsobjekt? Och kan man någonsin vara säker på vad som är en riktig känsla och vad som är en neuros? Prenumerera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!