Signumpodden med John Sjögren

I sin nya bok ”Vem är normal? Så blev diagnoserna vår nya livsmening” ger filosofen Fredrik Svenaeus sitt perspektiv på den lavinartade ökningen av psykiatriska diagnoser. Kan en av orsakerna bakom diagnosexplosionen vara en växande oförmåga att hantera existentiellt lidande? ”Det som har ökat är vår oro och osäkerhet inför existentiella frågor som inte har några objektiva svar eller direkta lösningar”, skriver Svenaeus i sin bok. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Fredrik Svenaeus om vår tids existentiella tomrum, om det ofrånkomliga lidandet och om att upptäcka, snarare än att uppfinna, sig själv.

Det här avsnittet presenterar det nya numret av tidskriften Signum. Ett nummer som innehåller texter om kyrkolärare, uppmärksamhet, psykiatriska diagnoser, sakralt stillebenmåleri, Edith Södergran, Lotta Lotass och mycket annat.

Joseph Ratzinger, eller Benedictus XVI som han hette som påve, är en av de mer omtalade och kontroversiella företrädarna för katolska kyrkan i modern tid. Lika hatad i vissa kretsar, som älskad i andra. Som ung teolog deltog han vid Andra Vatikankonciliet. En erfarenhet som formade honom djupt. Som prefekt för Troskongregationen blev han känd som en stridbar försvarare för traditionella värden, men anklagades också för auktoritär maktutövning. Hans pontifikat präglades av ett antal svåra kriser, vilket mynnade ut i att han som första påve på 700 år valde att abdikera. Den tidigare ambassadören vid Heliga Stolen, Ulla Gudmundson, beskriver i sin nyutkomna bok ”Mellan tiden och evigheten” Ratzinger som en faustisk natur som ständigt drogs mellan de spänningar som rådde inom honom. Det här samtalet är inspelat i Gamla stans bokhandel i Stockholm och utgår från Gudmundsons bok.

Torgny Lindgren är en av den svenska litteraturens främsta berättare. Med sina ofta fantasifulla berättelser, som inte sällan utspelar sig i det inre av Västerbotten där Lindgren växte upp, har han blivit en av våra mest älskade författare. Hans romaner, där ironi och ett medvetet arbete med paradoxer är centralt, rör sig alltid kring teologiska och filosofiska frågor. Ett tema som ständigt återkommer i författarskapet är Nåden. Och det är i just nåden som det här samtalet tar avstamp. Ett samtal inspelat vid Teologisk salong i Stockholm och som leds av Staffan Alsparr, som är litteraturvetare och medarbetare i tidskriften Signum. Hur kan musiken, spriten eller rent av livslögnen förmedla nåd till människan? Är nåden gudomlig eller finns den nedlagd i själva existensen? Kanske är det så att nåden inte har någon lag.

På bokmässan i Göteborg nu i september lanseras en ny översättning av Nya testamentet, och med anledning av det kretsar ett antal artiklar i det aktuella numret av Signum kring Bibeln. Bland annat skriver Henrik Williams om den översättning av Nya testamentet som kom redan 1526 – ”den viktigaste bok som någonsin utkommit i Sverige”, skriver Willams. Jonas Holmstrand frågar sig i sin artikel huruvida tiden är mogen för en ny översättning. Susanne Nordhofen skriver om Thomas Manns romaner om Josef och hans bröder. Och Niklas Rådström, aktuell med romanen ”Judas hågkomster”, skriver om sitt förhållande till de bibliska texterna. Även Eric Schüldts essä utifrån Horace Engdahls bok ”Själen och musiken” samt John Sjögrens text om hemkomst och hemlöshet i Christian Krachts författarskap berörs i avsnittet.

Birgitta Trotzig är en av det svenska 1900-talets mest säregna och inflytelserika författare. I hennes mörkt anstrukna och poetiskt uttrycksfulla berättelser, som ofta bär en ton av det sagoaktiga, möts det mytiska och det realistiska. Trotzig, som tidigt konverterade till katolska kyrkan, såg själv sina berättelser som ett slags litterärt gestaltad liturgi. Allting rör sig kring påskens mysterium; rörelsen från död till liv. I det här avsnittet ges en introduktion till Trotzigs rika ordvärldar. Gäst är Maria Blank, som är präst i Svenska kyrkan och som för närvarande arbetar på en bok om Trotzigs författarskap.

Den inarbetade föreställningen om en genetiskt bestämd begåvning är en ”propagandistisk bragd”, skriver sociologen Roland Paulsen i sin nya bok. ”Inte ett enda blodprov för att mäta begåvningen – ändå antas den vara genetisk. Inte en enda röntgenmaskin som kan visa begåvningens centrum – ändå antas den vara fixerad i hjärnan.” I den personliga essäberättelsen ”Avbegåvad” skriver Paulsen om en samtid fixerad vid intelligens och begåvning, om hur vi med IQ-tester, diagnoser och betyg vingklipper individer och kommit att acceptera ett alltmer ojämlikt samhälle. I allt detta, menar Paulsen, har vi glömt bort människans primära begåvning: hennes förmåga att ständigt lära sig nytt.

Vad innebär det egentligen att skriva? Skrivandet sker oftast i ensamhet, men strävar efter att upprätta kontakt och kommunikation med läsaren. Vad krävs, själsligt och praktiskt, för att bli en skrivande människa? Varför är det viktigt att acceptera sina egna begränsningar? Och vad gör framgång med skrivandet? Det är några av de frågor som det här avsnittet kretsar kring. Samtalet spelades in i samband med Signums skrivarkurs, som hölls på Sigtunastiftelsen för en tid sedan. Medverkar gör Elin Cullhed, författare, senast till romanen ”Eurydikes natt”, Wera von Essen, författare, senast till novellsamlingen ”Mödrar och män”, samt Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent i idéhistoria, chefredaktör för tidskriften Arche och författare, aktuell med boken ”Om skrivande”.

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. John Sjögren och Magdalena Dahlborg diskuterar artiklar som rör påvens encyklika om AI, USA:s dominansdominerade säkerhetsstrategi, påven Franciskus kapitalismkritik och Cormac McCarthys blodiga romanvärldar.

Påve Leo XIV, senast uppmärksammad stort för sin encyklika om AI, har nu suttit som påve i ett år. Vad har präglat hans pontifikat så här långt? Och åt vilket håll kan han tänkas leda kyrkan framöver? Det här samtalet, inspelat vid Katolskt forum i Stockholm, handlar om just detta. Medverkar gör Helena D’Arcy, chefredaktör för Katolskt Magasin, Jan Henrik Amberg, ministerråd på Utrikesdepartementet med ansvar för Sveriges bilaterala relationer med Heliga stolen, samt Jacob Zetterman reporter på tidningen Dagen. Samtalet leds av Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Arash Gilan har gjort sig känd som en framgångsrik entreprenör och med sin marknadsföringsbyrå Viva Media har han ständigt legat i framkant vad gäller den nya tekniken. Hans böcker om AI och digitalisering har blivit uppskattade av många. Men i sin nya personliga bok ”404: Människan saknas” formulerar Gilan en skarp kritik mot en samtid där allting är tillgängligt men ingenting närvarande. Boken är en plädering för det mänskliga och det omätbara: mystiken, intuitionen, det heliga och det outsägliga. I det här avsnittet, som görs i samarbete med Arashs egen podd VD-podden, samtalar John Sjögren och Arash Gilan om människa och maskin, om de djävulska siffrorna, om mötet med sig själv, om Gud och den stora hemkomsten.

Det nya numret av tidskriften Signum är ett temanummer med ett stort antal artiklar som belyser Polen ur en rad olika perspektiv. Det handlar om allt från den polska missionen i Sverige och kyrkans situation i Polen till det kulturellt vitala 1960-talet och den egensinniga polska katakombjazzen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om det nya numret som bland annat innehåller artiklar av biskop Anders Arborelius, Leif Zern, Barbara Törnquist Plewa och Michael Winiarski.

Det har kallats för 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse, det koncilium som romersk-katolska kyrkan höll mellan åren 1962–1965 och där omkring 2 500 katolska biskopar, sakkunniga teologer och externa observatörer deltog. Det har ofta beskrivits som kyrkans öppning mot det moderna samhället och en anpassning till nutiden. Och dess dokument och konsekvenser diskuteras inom, och splittrar till viss del, kyrkan än idag. I Sverige är konciliet på nytt aktuellt då dess dokument snart ges ut i svensk översättning på Veritas förlag. Jesuitpater Fredrik Heiding har också nyligen kommit ut med boken ”En kort introduktion till Andra Vatikankonciliet”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Fredrik Heiding om några av de centrala tankegångarna i konciliets konstitutioner, dess anda och vad kontroverserna egentligen handlar om.

Han är en av våra främsta folkbildare, fysikern och professorn Ulf Danielsson. I ett antal böcker och i en rad mediala sammanhang har han tillgängliggjort och förklarat universums mysterier för den breda allmänheten. Han har en sällsynt förmåga att tala om svårbegripliga saker som strängteori och svarta hål på ett sätt så att man som icke insatt, ja, nästan förstår. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Ulf Danielsson om vad som driver honom som forskare och folkbildare, om förundran och ödmjukhet, om den stora Gåtan och om vad världen egentliga är.

Det här avsnittet handlar om det påskdrama som vi nu står inför att fira. Jesu lidande, död och uppståndelse; hur kan vi förstå och tolka detta mångtydiga skeende? Det här samtalet med Mårten Björk, som är doktor i systematisk teologi verksam vid Newmaninstitutet i Uppsala, utgår från två av 1900-talets mest spännande teologer: Wolfhart Pannenberg och Hans Urs von Balthasar. Varför måste egentligen Gud lida och dö? Varför är det viktigt att inte hasta förbi påskaftonens stumhet? Och hur kan uppståndelsen förvandla såväl framtiden som det förflutna? Det är några av de frågor som berörs i avsnittet.

Det nya numret av tidskriften Signum innehåller ett antal artiklar om Thomas av Aquino. Thomas, denna medeltida gigant, som har något av en särställning i kyrkans teologiska och filosofiska historia. Hur kommer det sig att han har denna unika position? Vilka är de centrala motiven i hans tänkande? Hur har arvet efter Thomas förvaltats genom århundradena? Det är några av de frågor som diskuteras i det här avsnittet. Gäster är Erik Åkerlund, som är lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, och Ulf Jonsson som är jesuitpater, professor i religionsfilosofi och chefredaktör för tidskriften Signum.

”All gråt handlar om det vi innerst inne värnar och tar på allvar. Möjligheten att inte bara tala om utan med hela vår varelse genomleva vad som är väsentligast för oss gör gråten till en gåva och oersättlig källa till insikt.” Så skriver Eric Cullhed i sin aktuella bok ”Gråt. Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. Varför gråter vi egentligen? Hur ska man förklara detta till synes unika mänskliga fenomen? I sin bok går Cullhed, som är professor i grekiska vid Uppsala universitet, igenom en rad olika teorier kring gråtande. Handlar det om att synliggöra lidande? Är det ett uttryck för vanmakt? Är gråten bara ett slags medlidande med oss själva? Är det rent av ett sätt att manipulera vår omgivning? I det här avsnittet går vi på jakt efter tårarnas betydelse, de tårar som i kristen tradition kallats för naturligt sakrament och kroppens eget vigvatten.

En söndagsförmiddag i februari dör Helena Granströms lilla barn i sin moders armar, bara för att en stund senare återfå livet. Denna omskakande erfarenhet får modern att på djupet börja reflektera över var gränsen mellan liv och död egentligen går. I boken ”Verklighetens död” skriver författaren Helena Granström om det levandes mysterium som fysikens och naturvetenskapens teoretiska abstraktioner föga hjälper oss att förstå. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Helena om liv och icke-liv, om medvetandets problem och gåta, om intuitionens betydelse, om den livsfarliga logiken och om själens odödlighet.

I det nya numret av tidskriften Signum pekar Magdalena Dahlborg på tre händelser som antyder i vilken riktning påve Leo XIV vill leda kyrkan. Vänskap, lyssnande och fred verkar vara teman som går igen i hans tal och undervisning. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om vad vi kan förvänta oss av påve Leo framöver.

Det påstås ofta att västerlandet befinner sig i en meningskris. Allt fler, inte minst unga människor, uppger att de uppfattar livet som meningslöst. Vad beror egentligen denna meningskris på? Och hur kan vi ta oss ur den? I sin nya bok ”Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten” pekar religionshistorikern David Thurfjell på en väg ut. Det handlar om att bli tagen i anspråk, om att finna och odla de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld. Men också om att kasta sig ut i livets rörelse, i passionen, kärleken och kaoset. Det gäller att acceptera livets dubbelheter, att ingen mening kan finnas utan tomhet. Och kanske är det, paradoxalt nog, när vi febrilt slutar söka efter meningen som den infinner sig.